Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka

Publicerad: 18 december, 2019 Fattig familj bestående av en mamma, pappa och ett barn får mat från en manlig volontär.

Inkomstklyftorna har ökat de senaste 20 åren. Om politikerna inte agerar kommer inkomstklyftorna mellan fattiga och rika att öka ännu mer. Foto: New Africa/Shutterstock.com

Om politikerna inte agerar kommer inkomstklyftorna i Sverige att fortsätta öka under de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen gör, skriver SvD Näringsliv.

Sverige hade fram till 1980-talet små inkomstskillnader internationellt sett, men nu har de ökat. Anledningen till det är främst att inkomsterna i det övre inkomstsegmentet har ökat kraftigt, framför allt bland de som tjänar mest. Den snabba ökningstakten bland de med toppinkomster beror till stor del på kapitalinkomster, som har ökat betydligt snabbare än andra inkomstslag.

Enligt Långtidsutredningen är kapitalinkomsterna felaktigt fördelade. De går till hushåll som befinner sig i toppen av inkomstfördelningen.

Flera orsaker till skev inkomstfördelning

Den skeva fördelningen beror på flera olika faktorer. Bostädernas kraftiga prisuppgång och den rejäla ökningen av finansiella tillgångar de senaste 20 åren är en viktig förklaring till de stora skillnaderna. Andra orsaker till inkomstklyftorna är skattesystemets utformning. Förändrad beskattning av fåmansbolag har gjort att det går att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster för egenföretagare.

Att inkomsterna har ökat långsammare i de lägre inkomstskikten är ytterligare en förklaring till inkomstskillnaderna. Det beror på att lönerna har ökat snabbare än priserna. Utvecklingen har förstärkts i och med att jobbskatteavdraget infördes och att ersättningsnivåerna i en del av systemen har sänkts.

Svag anknytning till arbetsmarknaden ger låg inkomst

Anledningen till hushållens låga inkomster är den svaga anknytningen till arbetsmarknaden. Till följd av den tekniska utvecklingen och strukturomvandlingen har arbetsmarknaden samtidigt polariserats. Låg- och höglönejobben växer mer än de jobb som har genomsnittliga löner.

Vidare kan Långtidsutredningen fastslå att inkomstklyftorna kommer att fortsätta att öka. Utvecklingen av inkomstskillnaderna går dock att undvika genom politiska åtgärder. Men om man inte inför åtgärder för att minska inkomstskillnaderna kommer de att fortsätta öka till 2035. Enligt utredningen kommer inkomstskillnaderna troligtvis öka långsammare än de har gjort de senaste 20 åren.